Arkiv | 10:02 e m

Reformera svensk ”handikappolitik”

8 Jan

Under föregående år tillsatte Kristdemokraterna flera olika politikutvecklingsgrupper där partiet ansåg att vi behövde utvecka vår politik. Dessa grupper är följande: Rättspolitik, dagens familjer, äldrepolitik, hälso-och sjukvård, arbete och företagande, bostadspolitik och handikappolitik.

Undertecknad är den i KDU:s förbundsstyrelse som har fått i uppgift att ”opponera” och tycka till om det som kommer från gruppen Handikappolitik. Gruppen leds av Nina Ekelund och övriga i gruppen är Irene Oscarsson, Nanda Holm, Sven Åke Svensson, Rene Jaramillo och Sverker Ågren (sekr). För dig som är medlem i Kristdemokraterna och kommer närvara på partiets kommun och landstings-politiska dagar så kommer du få en chans att träffa grupperna och nöta och blöta gruppens förslag. Även underetecknad kommer vara där i egenskap av kommunpolitiker i Kalmar men jag kommer göra en avstickare för att kunna föra fram vad som KDU anser behövs göras. Eftersom jag tror på offentlighetsprincipen och även ofullkomlighetsprincipen (jag kan ha glömt något) så väljer jag här att publicera KDU:s förslag på ändringar i den politiken som berör handikappade dvs personer med med funktionsnedsättningar.

Nedan följer KDU:s tankar kring reformer som behöver göras inom handikappolitiken. Jag uttrycker mig nu som jag gjorde till gruppen, det är lite blandat med både hårda och mjuka klappar.

Reformera tolksystemet
Behovet av tolkar ska inte baseras på antalet boende i ett landsting, inte heller antalet behövande som bor i landstinget(när man går på en döv- eller specialskola så är man ofta skriven på en ort men bor i realiteten på en annan). Därför måste behovet av tolkar beräknas på det faktiska antalet behövande på orten. Finns en dövskola på orten så borde man rimligtvis kunna anta att det bor fler behövande där än i något landsting där det inte finns.

Rättighet till sitt språk
Rättigheten till studier i sitt första språk skall vara likvärdigt för teckenspråkiga elever som för de tillhörande de fastslagna minoritetsspråken i Sverige.

Hårdare krav på döv- och särskolorna
Eleverna på dessa skolor måste uppnå samma krav som de på andra skolor för att få ett specifikt betyg. Behöriga lärare ska ha goda språkkunskaper i både svenska och svenskt teckenspråk.

Mer individanpassade skolor
Avskaffa det tionde skolåret på ”dövskolor” och gör istället det sista året valfritt beroende på elevernas egen kunskapsnivå. Individuellt tempo. Uppnår inte eleven önskad kunskaps nivå i någon kurs så är det endast denna som skall läsas in. Särskilda klasser för de som behöver mer hjälp och de som behöver mer frihet.

Reformera svensk diskrimineringslagsstiftning

Döp om skolorna
Döp om alla så kallade särskolor till mindre iögonfallande namn.

Program sända av statlig television skall ha en tolk infälld eller vara textad
Ett fritt samhälle byggs på rättigheter och skyldigheter. Skall döva och hörselskadade behöva betala för en statlig television så skall dem också få möjligheten att förstå denna. Vid riksdagsdebatter och sportevenemang skall även det som sägs av en svenskspråkig person textas. Textning vid direktsändningar förekommer i USA, och bör vara regel även i Sverige. Delaktighet måste vara ett ledord för Kristdemokratisk handikappspolitik.

Diskriminering
Människor som har i behov av tolkhjälp förhindras konsekvent från att kunna vara samhällsengagerade eller politiskt engagerade, i och med att man ej förmedlar tolkhjälp på till exempel kvällar och helger (främst söndagar). Detta måste upphöra.